supermadda

Har ni någonsin tänkt på att bara ge upp allting?
Allt du äger, allt du har. Vänner och familj. Världen.

Har ni någonsin tänkt på att bara lägga er ner och dö?
Bara invänta döden. Tänka på om den någon gång skulle komma, om man bara låg där.

Har ni någonsin tänkt på om någon skulle bry sig om man försvann?
Om man en dag bara försvann och aldrig kom tillbaka mer.

Har ni någonsin tänkt på hur världen skulle vara utan er?
Om allt hade sett annorlunda ut då.

Ibland vill jag ge upp allting och försvinna.
Ibland vill jag bara lägga mig ner och dö.
Ibland undrar jag om någon skulle sakna mig om jag försvann.
Undrar hur världen skulle se ut.
Ibland vill jag ge upp allt jag har kämpat för.
Ibland vill jag inte vara hemma, för jag klarar inte av det.
Ibland vill jag skrika ut min ilska och min sorg.
Ibland min glädje.
Ibland undrar jag om någon älskar mig.
Ibland undrar jag om någon bryr sig om mig.
Ibland undrar jag varför ingen hör av sig.
Varför folk ignorerar mig.
Jag vill inte ha föräldrar som är ovänner.
Jag vill inte ha syskon som bråkar.
Jag vill inte ha vänner som sviker.
Jag vill få söta sms varje dag.
Jag vill höra att någon älskar mig.
Jag vill bli uppskattad.
Jag vill inte bli retad för kines.
Jag vill inte att folk retar mig för mitt efternamn.
Jag vill inte vara blyg.
Jag vill se McFly.
Ibland önskar jag att det fanns en riktig Edward Cullen.
En som beter sig som en gentleman.
Som säger söta repliker och ger en komplimanger.
Ibland undrar jag om döden är hemsk.
Ibland önskar jag att livet var mycket lättare.
Lite gladare. Inte så nere. Inte så sorlig.
Ibland önskar jag att jag inte hade tidpunkter.
Ibland undrar jag varför jag bryr mig om vad andra tycker.
Jag har mycket jag önskar, undrar och tycker ibland.
Men det skulle bli en väldigt lång lista av det hela.
Och jag mår inte bra nu. Något känns fel.
Jag behöver prata med någon som bryr sig. Någon jag kan lita på.